Vem är jag?

Lyckligtvis blir den frågan enklare att svara på ju äldre jag blir. På arbetsplatsen är jag en problemlösande medlem i gruppen med mycket eget ansvar. Jag strävar efter att effektivisera alla moment och har inga problem att ifrågasätta något jag tycker är ineffektivt så länge jag tror jag kan förbättra det. Jag tycker om att ha det väldigt organiserat även om folk kanske inte upplever mig som en sådan. Jag ser mig själv som fundamentet i familjen där jag vill vara en trygghet både verbalt och fysiskt. Jag lever efter några små regler:

  1. Respektera varandra.
  2. Ta aldrig någon för givet.
  3. Var aldrig nedlåtande.
  4. Sluta aldrig att ha kul.
  5. Hitta på små äventyr.
  6. Somna aldrig ovänner.
  7. Gör alltid ditt bästa, det lönar sig i längden.
  8. Döm aldrig boken efter omslaget.
  9. Ifrågasätt alltid, helst för dig själv.
  10. Le.

 

MIN ARBETSLIVSERFARENHET

Jag har under min karriär jobbat på olika arbetsplatser som t.ex. i butik, i fält och på kontor. Även om arbetsplatserna har varierat har papper och kontorsmaterial alltid funnits med som en röd tråd. Med stor kunskap kommer även uppskattningen av produkter tillverkade med yrkesstolthet. Jag kan verkligen uppskatta ett riktigt fint papper och pennor av den finare sorten är en stor hobby. Någon sa: Jag har inte råd att köpa billiga saker. Klokt.

Min första hemsida skapade jag i slutet av 90-talet. Jag hade köpt en datatidning där man fick en diskett (!) som bl.a. innehöll ett FTP-program. På den tiden hade jag ett abonnemang hos Swipnet där även serverplats ingick som lade grunden till min första hemsida. Nu har det gått ett par år och jag tillverkar fortfarande mina hemsidor (och ibland andras).

Du hittar mer information om mitt arbetsliv på LinkedIn:  KLICKA HÄR

LinkedIn

UTLOPP FÖR KREATIVITET

När det finns tid, plats och skaparglädje tar jag gärna fram kameran, skärmen eller papper och penna och bara skapar loss. Det är sällan jag vet vad jag ska göra, men kan gärna sitta ett par timmar.

Titta på saker jag gjort: KLICKA HÄR

 

FOTOGRAFISKT MINNE

Vad är den fundamentalt drivande anledning till att jag vill fotografera? Jag tänker så här, och blir nu lite existentiell, vad är egentligen definitionen av att leva? Enligt mig är det att samla på sig erfarenhet och minnen. Att fotografera är ett sätt att bevara ögonblick, att ha ett fotografiskt minne. Fotograferandet ger mig även möjlighet att dela med mig av mina minnen.

Bara en skruv kvar

Det började i början av 2000-talet när jag köpte en av de första mobilerna med kamera i. Jag började ta kort på min vardag och insåg efter ett tag att den inte räckte till. Jag skaffade en pocketkamera som jag använde flitigt. När jag lämnade in den för lagning sa butiksägaren att det var kul att se att någon verkligen använde sin kamera, den satt då ihop med en kvarvarande skruv. 

Systemkamera gav nya möjligheter

Jag skaffade snart en systemkamera och insåg andra möjligheter. Manuella inställningar, objektiv, slutartid, bländaröppning. Begrepp som förr var rappakalja började få substans. Fotograferande är ett av mina sätt att vara kreativ. Jag tycker fotografi kan vara konst då det är jag som fotograf som bestämmer det exakta ögonblicket jag vill ta kortet. Skulle det inte vara konst,  så är det i alla fall ett ögonblicksminne ur mitt liv.

Titta på fotografier: KLICKA HÄR